Vår historia

Varför var Gästgivargårdarna viktiga?

Tvärs igenom Gislaveds kommun går den stora ån Nissan. Längs Nissadalen slingrar sig även en väg kallad Nissastigen som sedan urminnes tider använts av vandrare och ryttare. Närheten till dessa farleder och det strategiska läge det medförde, har gjort att trakten har gamla traditioner av handel och besökare utifrån. När de var i behov av mat och dryck och vila, stannade de till vid ett av traktens många gästgiverier. Symbolen på Gislaveds kommuns vapen är det gamla karttecknet för gästgiveri.

De första gästgivargårdarna inrättades redan på 1500-talet. I Gislaved fanns det under 1800-talet hela tio gästgivargårdar längs de två stora vägarna. Gästgivargårdarna var viktiga för kontakterna med omvärlden, och de var ofta en kulturfaktor. Här fick man höra nyheter, ovanliga dialekter och språk och se det senaste klädmodet. Det var heller inte ovanligt att gästgivargården fick tjänstgöra som tingsplats eller som uttagningsplats för soldater. En del av de gamla gästgiveribyggnaderna finns kvar än idag som te x numera privatbostäder.  I bl a Öreryd, Kappeled, Skeppshult och Ölmestad finns husen bevarade, om än inte i originalskick.

Äldre historia

Den sydöstra delen av kommunenen, i närheten av sjön Bolmen och orten Reftele, är särskilt rik på fornlämningar. Längre tillbaka i historien benämndes detta område som Finnveden Folkland och idag är platsen klassad som riksintresse för kulturminnesvård.  Här finns en rik kulturhistorisk bygd med fornlämningar från sten-, brons- och järnåldern till välbevarade äldre bebyggelser av byar, gårdar och kyrkor. Utanför Reftele kan du bland annat besöka Brödrahalla tingsplats som är över 700 år gammal och den mytomspunna runstenen med samma namn. I Reftele centrum ligger även den gamla avrättningsplatsen som fortfarande bär namnet Galgbacken. Många hemska historier och livsöden är knutna till denna plats. Vill man se ett fint exempel på forntida domarringar ska du åka till domarringarna vid Villstad hembygdsgård i Smålandsstenar. Domarringarna är ett av Smålands mest kända fornminnen och har givit namn åt orten Smålandsstenar.

Från 1700-talet och framåt

Under de senaste århundradena har det vuxit fram en rad industrisamhällen i Gislaveds kommun. Järnhanteringen vid Taberg i Jönköpings län, som påbörjades redan på 1400-talet utvecklades och förfinades, och lade grunden till ett stort hantverkskunnande. När industrialismen fick sitt genomslag och järnvägen anlades skyndades utvecklingen på. Kommunen gick från att ha varit en fattig del av Småland till att bli en välmående bygd. Gislaveds goda kommunikationer i kombination med smålänningens klurighet och uppfinningsrikedom, gjorde kommunen till en högindustrialiserad glesbygd. Kända produkter som tillverkas här idag är t ex Skeppshultspannan, Hestra handsken, Skeppshultscykeln och häftapparater.